Knypplingstekniker
Knyppling i allmänhet
Spetsknyppling utövades redan på tidigt 1500-tal, men vi vet inte exakt varifrån denna teknik kommer eller hur den spred sig i Europa. Hursomhelst förknippas knyppling med Italien och Flandern. Tekniken spred sig antagligen vidare till andra länder rätt snabbt, eftersom spets var en lyxvara och de flesta rika människor ville klä sig i spets, för att visa upp sina rikedomar. Tack vare Ludvig den XIV:e blev Frankrike redan på 1600-talet ett stort centrum för spets, eftersom spetsen representerade en viktig ekonomisk faktor. Alla spetstillverkande länder försökte konkurrera ut varandra, och ibland förbjöds utländska spetsar helt och hållet, vilket gjorde att smuggling av förbjudna varor förstärktes och priserna på spets steg skyhögt. Spets var alltså mycket eftersökt och blev en symbol för rikedom och makt. Titta bara på dom porträtt som lever kvar från den tiden : ju mer spets personen bar på, desto högre social rank hade han eller hon.
Denna lyxprodukt som endast välbärgade personer kunde förunna sig gav upphov till en enorm industri. I vissa delar av Frankrike grundades spetsmanufakturer, där tusentals kvinnor och barn knypplade spetsar. Vissa länder utvecklade egna knypplingstekniker för att bättre kunna saluföra sina produkter. Men den franska revolutionen år 1789 satte stopp för knypplingen : broderi och spets var helt förknippade med adeln och de rika, och manufakturerna stängdes, vilket orsakade stor arbetslöshet bland de specialiserade arbetarna. Napoleon försökte återinföra spets i modet, men den industriella revolutionen satte återigen stopp för handknypplade spetsar.
Knyppling blev på 1800-talet ett 'extra-knäck' för böndernas hustrur, barn och gamlingar som inte mer orkade med det fysiskt tunga arbetet. Bl.a. tack vare deras verksamhet har knypplingen bevarats och gått vidare från generation till generation. Idag kan ingen leva på enbart knyppling : många har trots det knyppling som hobby, vilket lyckligtvis håller tekniken vid liv.
Torchon spets
Torchon spets är en basteknik inom knyppling. Denna teknik är perfekt för nybörjare eftersom den baserar sig på geometriska mönster som är mycket logiska för den som lär sig. Om man har lärt sig Torchon tekniken kan man sedan mycket lätt gå vidare till andra tekniker, bl.a. Brüggespets eller Cluny spets.
Man vet inte exakt när, hur och var Torchon spets uppfanns men idag börjar denna teknik bli den populäraste bland nybörjare, eftersom den också ofta anses vara den lättaste.
Brüggespets
På 1800-talet var handgjorda spetsar inte längre eftertraktade som modegrejor. Eftersom dom var handgjorda var dom också dyrare, och de nyrika borgarna var helt nöjda med att köpa billigare maskinspets. Dessutom var det modärnare att gå omkring med maskintillverkade accessoarer. För att återuppliva handeln med handgjorda spetsar utvecklades en ny teknik i nuvarande Belgien, Brüggespets, som är en mycket snabb knypplingsteknik. Man använder tjockare lintråd och knypplar stora blommotiv. Dessa förbinder man sedan med flätor eller andra enkla bottnar (brider). På så sätt knypplades stora arbeten raskt, och nyheten lockade givetvis sin publik.
Denna teknik är väldigt nätt och Brüggespets knypplas fortfarande speciellt i Belgien men också på andra håll i Europa.
Cluny spets
Cluny knyppling är en mycket gammal teknik som utvecklades främst i Frankrike i Puy-en-Velay och Brioude trakten. Vi vet egentligen inte varifrån denna teknik kommer och vem som utvecklade den, men vissa tavlor låter oss anmoda att Cluny knyppling utövades redan på 1400-talet, eventuellt i Italien. Redan på 1500-talet blev spetsen mycket populär, men Cluny-spetsens höjdpunkt torde börja endast på 1600-talet. Le Puy-en-Velay var ett stort knypplingscentrum under flera hundra år, speciellt tack vare att Ludvig den XIV:e förbjöd utländska spetsar (praktiskt, eller hur!). Cluny spetsen är mycket vacker om än relativt pompös och den blev även mycket omtyckt i andra europeiska länder.
Cluny spetsar är mycket dekorativa, och för att knyppla en fin Cluny spets behövs många års erfarenhet och stor skicklighet.
Sydd spets (nålspets)
Nålspets utvecklades antagligen från vitbroderiet, men vi vet inte exakt tidpunkten och inte heller varifrån tekniken egentligen härstammar. De populäraste och mest kända nålspetsteknikerna var redan på 1600-talet Punto in Aria och Reticella (i Italien, förstås!). Dom här teknikerna lever fortfarande kvar och har brett ut sig lite överallt i Europa. Reticella spetsen är spektakulär : härliga geometriska motiv bildar en luftig och lätt spets.
Man kan idka nålspets på två olika sätt : antingen använder man ett vävt lintyg, tar bort vissa trådar och broderar till olika motiv med de trådar som blivit kvar som bas. Eller så arbetar man på ett ritat motiv (på en kartongbit) genom att brodera langettsstygn efter langettstygn ovanpå kartongen.
Nålspets förekommer i många olika länder, och varje land har sina speciella stygn och karakteristika. Idag hittar man fortfarande nålspets i Tcheckien, Grekland och Italien. På ön Cilaos hittar man en mycket speciell nålspets, ta dig en titt på nätet!
Frivolitet
Frivolitet blev mycket populärt på 1700-talet. De aristokratiska kvinnorna skulle inte sitta sysslolösa med händerna i kors utan kunde slå frivoliteter (spetsar som används ofta till att pryda näsdukar och dukar) med små eller större skyttlar. Skyttlarna var ofta gjorda av elfenben, pärlemor eller ebenholts, ibland inlagda med dyrbara pärlor eller ädelstenar. Egentligen var det inte viktigt att kunna slå fina frivolitetsspetsar - det som gällde var främst att kunna visa upp sin dyrbara skyttel i en elegant och vit hand, främst för att få andra att bli gröna av avundsjuka!
Frivolitet är egentligen ingen spets alls : man arbetar med en eller flera skyttlar, på vilka man rullar upp en tråd. Genom att slå två olika halvknutar formas en mängd knutar den ena efter den andra, vilket i sin tur ger upphov till spetsliknande mönster. Man kan använda frivolitet antingen som raka band eller olikformade små bordsdukar. Dagens frivolitetsknypplerskor uppfinner ofta egna motiv, ofta i färg och i 3D. Frivolitetsknuten är ganska lätt att lära sig och sedan är det fritt fram att prova nyheter inom frivoliteten. På Internet finns det massor av tips och gratis motiv - kolla in 'tatting' på engelska så får du se!
| Simsalabim 2003-2013. All rights reserved for all countries. |
| Webmestre |